Kalas med inslag av hö och häst.

Kan man andas ut nu månntro?
Idag har vi haft ett riktigt häftigt kalas. På dotterns ridskola. En jackpot minst sagt. Både dottern och hennes vänner är härligt sockerstinna och glada nu.
De fick hjälpa till att borsta, sadla och tränsa hästarna innan. Sedan fick de rida själva, trava bitvis (jippie för tjockismamman!) och vi bara gick/joggade bredvid.
Denna planering blev jag sannerligen nöjd med. Även om det kändes som lite mycket där en stund, haha.
Vilka historier man får höra när barnen sätter igång alltså!
Bäst var nog ändå när en av tjejerna säger, helt ut ur det blå, “vi har en thailändare hemma!”
Ja vad svarar man på det? Haha!
“Vad trevligt, vad har ni den till?”

Studievecka nästa vecka, ska bli skönt att slippa stressa i morgontrafiken med alla andra puckon. För ärligt talat, man blir lite puckad i köerna där, jädrans tur vi inte bor i Stockholm alltså, då hade jag nog kreverat.
Ska jag någonsin flytta så blir det längre ut på landet. Billigare priser på husen och mysigare natur. Fattas bara ett par tallar så skulle man känna sig som hemma, haha!

Nej, dags att vara lite social med wordfeud-vännerna tror jag.

Blessed Be.